Hamstrings avulsion halvår

Det år nu 6 månader sedan jag skadade mig, för den som inte följt mig eller läst så  betyder det att fästet till alla 4 hamstringsmuskler delvis gått av och på mig lossade lite av benet i bäckenet. Det är en skada som för stort sett allt omöjligt att utföra, i början var det en utmaning att ligga ner, en utmaning att vända på sig i sömnen, sätta sig på toa (ajajaj!!) sitta ner överlag, gå, stå och vrida på sig högg något så fruktansvärt! Jag fick min skada på en ishockeymatch, men det är även vanligt i kampsport, fotboll, amerikansk fotboll osv. Anledningen till att jag lägger upp detta är att skadan i sig har inte skrivits så mycket om och jag vill gärna dela med mig av den erfarenhet som jag fått under loppets gång. 

Det började redan med fel information på ortopediens kontor, han sa att jag skulle vänta 8 veckor innan jag skulle gå till sjukgymnast, envis träningsfreak som jag är gick jag dit ändå efter två veckor och det visade sig att min intuition var rätt. Ordinerad vila och försiktiga promenader i början, sen kom träningsschema och stretch, under tiden har jag själv lagt in styrketräning på min överkropp då jag ville träna nåt men kunde inte belasta underdelen. Bestämde mig att göra debut i bodyfitness i år och fokusera på mig och min kropp i april då jag långsamt började lägga på vikter på mina övningar.  Det jag gjorde var marklyft på ett ben, knäböj, benpress, benspark, lårcurl med VÄLDIGT låga vikter till en början. 

Nu säger jag inte detta för att ni ska göra dessa och strunta i sjukgymnasten, absolut inte, alla dessa övningar gjordes i samråd med honom. Jag pushade för att  jag skulle få träna tyngre och han höll mig tillbaka, som han gjorde rätt i! 

Med tiden så kunde jag lägga på mer vikter, börja springa, göra hopp (det var värst/svårast) luta mig framåt osv. Idag är jag (nästan) återställd, jag känner fortfarande av när jag sitter mycket, om jag går i uppförsbacke eller om jag är kall och stel. Kanske kommer det inte att gå bort helt, men jag gör allt i min makt för att jag ska kunna utöva vilka sporter jag nu skulle vilja och kunna leva det liv jag vill! 

Det är viktigt att även om man är i någons händer tex ortoped/sjukgymnast/läkare att man tar tag i saker själv, provar, ifrågasätter och ställer krav på dessa personer! Det är ju trots allt din kropp och din framtid! Men DU måste göra arbetet och DU måste ta ansvaret att styra upp, gillar du inte din läkare, byt, säger ortopeden något som låter helt konstigt, få en andra åsikt! Och läs på när du ska vända dig till en sjukgymnast, är han/hon väl omnämnd? 

Ta hand om er därute!