Ändrade planer

Med allt som hänt under den senaste tiden så har jag mer och mer förstått att fitnessbranschen inte är för mig. 

Det är för mycket fokus på märken, inneprylar och att man ska se perfekt ut - snarare än prestation, personligheter och upplevelser. 

För mig känns denna världen som om jag vore en utomjording som inte förstår vad som pågår. 

Jag kommer ju från idrott där laganda, prestation och hårt arbete belönas, medans i fitnessbranschen belönas plastikoperationer, ätstörningar och ytlighet. 

Det snackas otroligt mycket skit men ingen står för vad de tycker. Så jag gör sorti och lämnar detta bakom mig, jag känner ingen glädje i träningen och saknar att kunna äta en sallad med dressing utan att behöva få ångest över kalorierna från fettet.. 

Jag vill kunna prata med folk utan att jag ska bli synad uppifrån och ner så fort jag berättar vad jag tränar. Det händer typ tre ggr om dagen. 

Fånigt egentligen att jag inte sett det förut. 

Jag vill söka upp något jag brinner för igen, som jag gjorde med ishockeyn, jag kunde spendera 30 timmar i veckan på träning utan att jag tyckte det blev tråkigt. 

Kommer alltid träna och hålla igång men på ett annat sätt, på mitt sätt! 

Jag önskar alla som brinner för tävlandet lycka till och jag kommer följa er med spänning! 

Sex veckor kvar, löprekord och god dietmat

Nu närmar sig deffen slutspurt och jag reflekterar mycket kring allt, tänka sig att jag tränat och ätit dietmat i stort sett 4 år nu, inräknat ishockeyns kosthållning snart 9 år, jag känner att jag ser fram emot att styra om fokus på annat efter den här tävlingen - som jag skrev i förra inlägget, göra nya saker, prova ny mat - vem vet jag kanske provar på att äta vegansk mat ett tag?! 

Häromdagen var jag ute med min sambo för en löprunda, med väldigt lite mat i kroppen trodde jag att det skulle gå dåligt, men jag lyckades hitta en bra rytm, ett kanonbra löpsteg som jag aldrig lyckats med tidigare och en takt som kroppen tyckte om! 9km swishade förbi i hiskelig fart (dock ett smärre slaganfall i den värsta uppförsbacken i världshistorien) tiden slutade på ca 50 minuter vilket är sjukt bra för mig och mina korta ben! 

Sambon fick till och med svårt att hänga på och jag var i extas!

Instagram gjorde att jag impulsköpte en ny bikini jag ska stensätta, den vita jag har kommer tyvärr inte passa mina diettuttar, som krymper i takt med vågen. Inte gråter jag för det men en boobiehammock för tävling ska jag nog få påtat ihop. Den kommer från Daladressmaking och ska få snygga ton-i-ton stenar. 

En annan nyhet är att jag tagit steget att bli min egen coach, jag vill verkligen sätta min kunskap som jag under många år införskaffat till testet! Så jag har nu ingen annan än skylla på än mig själv om jag misslyckas (men om jag lyckas så är lyckan total!) Jag blir superlycklig om jag slår förra årets form! Jag har valt att inte sätta några placeringsmål, eller viktmål, det jag vill uppnå är mer en känsla av att jag klarar det här! 

I ärlighetens namn: Fitness kommer inte bli mitt kall i livet, men att vara fit och välmående är! Jag vill ha en välrundad fysik som tillåter mig att göra nya saker, lära mig fler sporter och bli lyhörd mot min kropp och själ! Klättring, dykning och bergsbestigning kommer att finnas i mitt liv, fridykning och crawl är två nya saker jag ska prova på, yoga vill jag utforska, vem vet vad jag hittar på härnäst? 

Jag har på mitt nya kostschema (mitt egna) lagt in saker jag tycker om, som funkar för min katarrhärjade mage.

Kolhydrater med högt GI gör mig sötsugen så jag har valt sötpotatis som har ett långsammare upptag och smakar dessutom sött så jag får njuta lite - det blir oftast pommes i ugnen för det är så gott!!!! Receptet här nedan:

Hacka en hel sötpotatis till stavar ca 1 cm tjocka, lägg dessa i en påse, häll på ca 1 dl potatismjöl, salt en liten nypa socker (kan uteslutas) och min nya favoritkrydda Cajun grill från Spicemaster. 

Ringla ett par matskedar olja och skaka påsen tills potatismjölet fastnat på potatisen. Lägg sedan upp på en plåt med bakplåtspapper och rosta i ugnen på 225 grader. Här kommer kruxet, beroende på din ugn så kan det gå fort från mosiga till kolsvarta, sätt klockan på 15 minuter och övervaka tills ytan blivit krispig men inte bränd. 

Jag serverar med 10g Rökt Aioli från Jesses och en kokt bit torsk (ja det funkar faktiskt ihop - men en burgare eller oxfilé hade väl varit bättre)

Smaklig spis!