Än så länge har jag kvar lite kolhydrater men eftersom torsken har 50% lägre kalorier än kyckling så är det en stor skillnad i min energi och mitt humör. Svänger och jag är inte lika glad, tvivlar och orkar inte muntra upp mig själv som jag brukar kunna. Men jag hoppas att det är en övergångsperiod så jag fixar de sista veckorna på diet och kan kliva upp på scen med stort självförtroende och en grym fysik!
Det skrämmer mig att mina magmuskler inte kommit fram ännu, men jag hänger i och tänker att det inte hade varit fördelaktigt att vara klar redan, då tappar man muskler och blir mindre, så jag får välsigna mina magmusklerna sena ankomst. Jag kan ju inte gå och oroa mig för något som inte spelar någon roll om 19 dagar, det är på DEN dagen som allt ska vara perfekt, inte idag, inte imorgon.
Jag funderar mycket på mat, givetvis, ibland kommer jag på mig att jag blir arg och provocerad när andra människor äter, går och glufsar i sig flera tusen kalorier och inte skänker en tanke på vad de stoppar i sig - jag vet - en klassisk spegling! Jag kan bara inte hjälpa det, 90% av dagen går åt till att tänka på nästa mål, hur hungrig jag är eller vad jag ska äta när jag "får".. Det slukar mig (till och med ordet slukar får mig att vattnas i munnen)
Min vitargo togs bort i fredags, min pålitliga träningskompis som gjort träningen till dagens bästa aktivitet, som smakar så gott och vill mig väl! Den fick mig att orka mer, vara lite gladare på gymmet och gav tryck i musklerna! Borta :( .. Herreguud tänker ni därhemma, så illa kan det inte vara?? Men ni som inte gått på diet och känt av hur lite kalorier och speciellt kolhydrater kan ge så mycket, döm inte förrän du varit där.
Osocial: jag orkar inte alltid hålla min längre, får små dippar av irritation, ledsamhet och känner att jag inte vill umgås med folk som jag brukar.
Men vem vet, kanske blir det så mycket bättre imorgon?
18 dagar kvar imorgon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar